Det är en konstig sak det här med minsta motståndets lag. Man gör något som just för stunden är det enklaste och minst ansträngande, fast man vet egentligen att det inte är rätt. Man vet att om man bara gör en ack så liten ansträngning just nu, så blir det så mycket bättre sen. Men ändå är det just nu som får avgöra, trots att man vet vad som kan hända längs med vägen sen.

När flyget flera timmar försenat landade på Arlanda hade kvällen för länge sedan övergått i natt. Det hade varit en lång dag i ordens alla bemärkelser, och jag var rejält trött. Redan under flygresan hade jag funderat över mina alternativ för att komma hem efter att vi landat.

Jag kunde beställa en taxi. Fast vad är det för nummer? Kanske måste jag stå och vänta. Det borde stå taxibilar utanför terminalen, men kan man verkligen förutsätta att vilken taxi som helst bara sådär utan förvarning vill köra 15 mil tur och retur. Nä, det där verkar jobbigt...

Då kanske jag kan checka in på hotell över natten istället. Det finns ju hotell på Arlanda, men jag har faktiskt aldrig reflekterat över var dom ligger. Det finns väl flera, vilket ska man välja? Finns det något nära terminalen, eller tar man skyttelbuss? Eller måste man ringa efter en minibuss från hotellet som kommer och hämtar? Nä, allt det där förutsätter att man är vaken för att orka ta tag i. Jag stod visserligen upp rent fysiskt, men inombords sov jag redan.

Så fanns det enkla alternativet. Hyrbilen var bokad, jag skulle ju anlänt redan på kvällen och kört den hem. Att hämta ut hyrbilsnycklar och bil har jag gjort så ofta att jag kan göra det i sömnen. Denna gång skulle det bli mer eller mindre bokstavligt. För trött för att ta en taxi, för trött för att sova på hotell, det enda jag orkade var att hämta ut nycklarna för att sätta mig bakom ratten och köra 15 mil hem i natten.

Det är en konstig sak det här med minsta motståndets lag. Man gör något som just för stunden är det enklaste och minst ansträngande, fast man vet egentligen att det inte är rätt. Man vet att om man bara gör en ack så liten ansträngning just nu, så blir det så mycket bättre sen. Men ändå är det just nu som får avgöra, trots att man vet vad som kan hända längs med vägen sen.